Agitator Whiskymakare: Innovatördestilleriet i Arboga

I Arboga så färdigställs just nu ett högteknologiskt destilleri som kommer att vara i framkant vad det gäller destillering och whiskytillverkning. När de kommer igång med produktionen under hösten 2017 så kommer de också att ha ett av de mest välbevakade destillerierna i världen! Agitator är nämligen beläget inom grindarna på ett militärt skyddsobjekt! Vi besökte Agitator Whiskymakare AB i augusti i år. Oskar Bruno och Christian Wikström tog emot oss mitt i byggdammet!

Text: Henric Madsen
Foto: Henric Madsen

Vid vårat besök så hade det mesta av utrustningen kommit på plats, men i lokalerna så sågades och hamrades det för fullt för att göra klart det sista inför uppstarten senare i höst.

Oskar och Christian känner varandra sedan tiden då bägge jobbade på det nu nedlagda destilleriet Grythyttan.

Oskar jobbade som produktionschef på Grythyttan och när de behövde mer personal så anställdes Christian. Dom jobbade ihop tills destilleriet stängde ner. När det beslutades att Agitator skulle producera 100 000 liter per år så behövs det mer personal och då kontaktade Oskar Christian och frågade om han var intresserade?
– Jag var inte direkt svårövertalad, säger Christian.
-Vi har ganska lika tankar kring hur saker och ting ska göras, och när han (Oskar) berättade hur han hade tänkt så lät det som ett riktigt roligt projekt, fortsätter han.

Det är Oskar Bruno som har designat destilleriet d.v.s. hur de olika processerna ska fungera. Han är utbildad elektronikingenjör man har också studerat och jobbat flera år utomlands.
– Det ligger många timmar planerande bakom hur allt ska göras på det bästa och det energisnålaste sättet, säger Oskar.

Det första man möts av när man kommer in i destilleriet är de fyra kopparpannorna. De är tillverkade i Italien av Frilli, men designade i samråd med Oskar. Formen på pannorna är framtagen efter den produkt som Agitator eftersträvar.

”Vi kommer att vara först i världen med att köra pot stills under vacuum”

De har två olika pannpar. Två med höga halsar och två med lägre. Tanken är att dom sätter en mäsk i ett utav jäskaren för att sedan dela upp det mellan de två mäskpannorna. Då får de en och samma ingående mäsk i de två olika pannorna som sen jobbar för att plocka ut olika karaktärer.
– Den höga pannan tar ut de lite lättare ångorna, så då får vi mer fruktighet och en lite renare karaktär, berättar Oskar.
– Den korta pannan tar fram röktonerna bättre, där får vi en lite tyngre karaktär. I slutändan får vi ut två skilda destillat som mellanlagras i våra tankar. Sen kan vi naturligt få ut en tredje typ också genom att vi blandar ihop dom. Av en och samma mäsk får vi alltså ut tre olika destillat, förklarar han.
– Troligtvis så blir vi unika på det sättet vi utnyttjar mäsken, råvaran.

Destillera i Vakuum
Vi kommer att vara först i världen med att köra just pot stills under vacuum, säger Oskar stolt.
– Det finns redan producenter som destillera till exempel Grappa och Vodka, men just att göra det med kopparpannor är det ingen som har gjort, berättar Oskar.
– Det är ganska mycket som är special med pannorna, säger han.
– Normalt sett så brukar man ju ha en vacuumventil så dom inte ska implodera, men i vårt fall så är det tvärtom. Vi har en ventil för att kunna släppa ur innehållet.
– Det kommer ju bli en annorlunda typ av produkt. Det händer ju mycket när man sänker kokpunkten. När man kokar mäsken i mäskpannorna så har det en tendens att koka fast, men får man ner temperaturen på det till under 70 grader inträffar inte det. Det brukar bränna fast runt 94 grader ungefär. Det blir ju en mycket renare process och det vi får ut är en mer naturtrogen arom på spriten, förklarar Oskar.

Oskar har tidigare destillerat gin i vacuumpannor på Thames Distillers i London. Där har dom en mindre panna för ginproduktionen.

Men innan man kan börja koka sprit så måste man bland annat mala kornet, och här är Agitator igen lite unika i whiskyvärlden.
– Vi fyller behållaren ovanför kvarnen med så mycket malt vi ska processa varje dag, ungefär ca 1300 – 1500 kilo, berättar Oskar. – Vi fuktar upp malten innan vi maler den så skalet blir lite gummiaktigt. Kvarnen har bara två valsar istället för det vanliga 4 eller 6, vi kan på så sätt bara klämma av skalet och kvar blir en torr kärna som krossas utav valsarna. Samtidigt som det mals så sprejar vi in ännu mera vatten. Så vi börjar mäska redan i kvarnen. Vi har ingen torr malt liggandes utan så fort det åker ner genom kvarnen så startar mäskningen, berättar han.

Oskar förklarar att det finns flera fördelar med detta blötmalningssystem. Det tar bort riskerna för explosion som det annars är med en traditionell kvarn, då det flyger runt mjöldamm i lokalen. Men dom får också en snabbare process då mäskningen startar direkt när dom maler. Destilleriet Teeling på Irland använder samma process och naturligtvis ölindustrin.
– Mäsken i sig är ju det viktigaste vi producerar, det är där vi får alla smaker och aromer, fortsätter han. – Så vi har lagt lite extra krut på att få ett riktigt sjyst bryggverk, för att få ut en så bra mäsk som möjligt.
– Just nu är det hyffsat unikt, men det kommer fler och fler som ser fördelar med det, säger Oskar

”VÅRT mål är att producera 100 000 liter per år, men vi skulle kunna producera 500 000”

Deras full lauter tun (Mäsktunna) är också en modern variant med specialomrörare som gör det möjligt att justera armarna upp och ner och dom kan köra den baklänges för att verkligen få ut allt innehåll. Den är designad för att vara så effektiv som möjlig och för att få ut en så bra produkt som möjligt. När dom har lakat ur vörten så åker den ner i vörtkylen och sen vidare till jäskaren.
– Vi jäser i sju dagar, och då har vi uppnått en alkoholstyrka på mellan 9,5 och 11%, vi siktar på 10,5%, och därefter pumpar vi ett jäskar till de två mäskpannorna.
– Vi kör pannorna olika hårt, de höga pannorna får koka långsammare då ångorna tar längre tid på sig för att komma ur det systemet, och de korta pannorna kokar vi hårdare, förklarar Oskar
– Sen flyttar vi över lågvinerna till spritpannan, där kokar vi också i olika sekvenser.
– Vår spritpanna som har hög reflux och lång hals är även försedd med en kylmantel högst upp på lyne-arm, det är för att även där styra kylvatten för att få ännu mer reflux och renare sprit.
– Sen åker det färdiga destillatet till sprittankar i väntan på att vi har tillräckligt för att fylla en batch, säger Oskar.
– Idag har vi sex jäskar och vi kan få ut ca 130 000 liter alkohol per år på 40 arbetsveckor. Skulle vi pressa utrustningen skulle vi nå ca 200 000 liter, berättar Oskar. – Vårt mål är att producera 100 000 liter per för oss själva så vi har en del överkapacitet.
– Vi har möjlighet att installera ytterligare sex jäskar och då skulle vi kunna producera så mycket som 500 000 liter per år.
– Vi är intresserade av samarbeten med mindre tillverkare som måste få upp volymerna för att hålla sig kvar på marknaden, säger han.
-Anläggningen är ju gjord för främst whisky, men vi skulle ju kunna producera rom, calvados, gin. Legotillverkning är något vi tycker är intressant.
– Vi har arbetet väldigt mycket med designen av alla rör, påpekar Oskar.
-Vi vill ha så raka rör som möjligt och absolut inga t-kors för där kan det fastna. Detta är något som vi har hämtat från bryggerivärlden. Vi har designat bort alla faktorer som kan orsak en hygienisk kontamination, säger han.

Energiförsörjningen
– Vi får in hetvatten via fjärrvärmen, och genom att vi kör pannorna i vacuum så kan vi reglera kokpunkten. När det hetaste vattnet kommer in så går det igenom två värmeväxlare och värmer upp två av pannorna. I det pannparet är det ganska nära atmosfäriskt tryck, där vi har sänkt kokpunkten med några grader. Returvärmen från dom två går vidare och värmer det andra paret. Och då det paret är under kraftigare vacuum, så ligger kokpunkten betydligt lägre. Detta gör ju energianvändningen väldig effektivt.
– Fjärrvärmeverket som förse oss med vattnet använder i sin tur förnyelsebara bränslen så driften är en väldigt modern och grön lösning.

Kylvattnet är ett slutet system som hela tiden snurrar runt med samma vatten som blir nedkylt i ett kyltorn.

Lagerlokal
I direkt anslutning till destillerilokalen så har dom även sitt lager. Det kommer att ha plats för 2200st 200 liters fat, vilket blir ungefär två till tre årsproduktioner. Men de finns mer utrymme som dom kan hyra.
– Vi kommer att ta fat från hela världen. Vår produktsplan säger att vi kommer att behöva bourbon fat, sherry fat, ny ek och vissa special fat, säger Oskar

Fatfyllningen sker i samma lokal som destillationen, och de beräknar att fylla fat en gång i veckan. De har även utrymmen klara för labb och en buteljeringslinje.
– Det kommer ju naturligtvis att dröja några år innan vi släpper någon buteljering, men från när spriten blir whisky efter tre år, så kommer vi att släppa whisky succesivt. Vi siktar på att släppa en ’huswhisky’ som kommer att vara sex-sju år, en produkt som vi blir igenkända för, avslutar Oskar.