Berry Bros & Rudds Doug McIvor

På den smått legendariska adressen 3 St James´s Street, strax norr om Pall Mall i London, ligger den anrika vin- och sprithandlaren Berry Bros & Rudd.

Från början hette dock inte butiken Berry Bros & Rudd, faktum är att de inte ens handlade med alkoholhaltiga drycker. År 1698 öppnade änkan Bourne en livsmedelsbutik mitt emot det som samma år skulle bli den engelska monarkens officiella hem i London, St James Palace.

Man vet inte mycket om änkan Bourne. Hennes förnamn är dessvärre en gåta och man vet inte vad hennes make hette. Det enda man vet är att hon hade två döttrar. En av dessa hette Elisabeth och hon gifte sig med en man som hette William Pickering. Det är familjen Pickering som lägger grunden till den butik vi känner till idag.
Under Pickerings tid så inriktade sig butiken på att leverera kaffe till de många kaffeserveringarna som började dyka upp i området St James. Affärerna gick lysande och detta visade sig när familjen köpte och renoverade både 3 St James Street och Stroud´s Court. De döpte om det senare till Pickering Place.

William Pickering dog dessvärre 1734 och lämnade Elisabeth ensam med två söner. Elisabeth som nu hade samma sorgsna bakgrund som sin mor, gjorde nu också exakt samma sak som min mor. Hon drev butiken vidare på egen hand!

De båda sönerna, John och William, tog till slut över verksamheten efter sin mor men dessvärre så dog John 1754 och William bjöd då in sin släkting John Clarke till företaget.

1803 anlände John Clarke´s 16 åriga barnbarn George Berry till London efter en tvådagars resa från Exeter. Redan 1810 så prydde hans efternamn fasaden på 3 St James´s Street. Namnet Berry har sedan dess varit en del av företagsnamnet.

George Berry blev en väldigt framgångsrik handlare och med åren så ökade hans intresse för vin. Även om de alltid hade sålt vin så utökades denna delen av verksamheten nu. George hade två söner, George Jr och Henry, som tog över företaget 1845. Butiken bytte nu namn till ’Berry Brothers’. Släkten Berry drev vidare butiken, men genom åren så fasades kaffet ut och butiken omvandlades till en renodlad vin- och sprithandlare.

Titanic, Napolean III, Brittiska Hovet och Staten Texas. Alla har de en koppling till Berry Bros & Rudd

Namnet Rudd lades till efter 1920 då Hugh Rudd anslöt sig till företaget. Hugh´s familj hade varit vinhandlare sedan 1850 i Norwich, men efter Första Världskriget hade handeln med vin koncentrerat sig till London och Hugh hade inget val än att flytta dit. Innan kriget hade han skaffat sig en stor kunskap om viner från Bordeaux men också specialiserat sig i tyska viner. Med denna expertis kunde nu Berry Bros & Rudd utöka sin verksamhet.

20-talet var särskilt gynnsamt för företaget. När den amerikanska förbudstiden trädde i kraft den 16 januari 1920 så steg efterfrågan på Berry Bros & Rudd´s produkter, främst i Bahamas. Bahamas var nämligen en knytpunkt för smugglare som förde in alkohol olagligt i USA. Det var nu de lanserade den välkända blenden Cutty Sark, namngiven efter ett av de mest berömda klipperskeppen som seglade under Brittiska Ostindiska Kompaniet.

Andra Världskriget påverkade naturligtvis Berry Bros & Rudd också. Förutom att den översta våningen träffades av en brandbomb under blitzen så dog Hugh Rudd´s son Brian i strider i Italien och Francis Berrys äldsta son dog i Nordafrika.

50- och 60-talet var gynnsamt för företaget och den starka försäljningen av Cutty Sark var en bidragande orsak till företagets framgång. Butiken fortsatte också att förse London med kvalitetsviner från Bordeaux och Bourgogne. 1967 var de först med att bygga vinkällare med kontrollerad temperatur, belägna utanför Basingstoke, Hampshire. Idag innehåller dessa vinkällare nästan nio miljoner flaskor vin.

Douglas McIvor
Doug föddes 1964 i Glasgow. Han bodde där fram tills han var 11 år. Hans mor träffade en man som kom från London och det beslutades att familjen skulle flytta dit
– Som elvaåring så tyckte jag att London lät mycket mer intressant än vad Glasgow var vi den tiden, så jag tyckte bara att det var kul att vi skulle flytta, berättar Doug

När han hade gått klar skolan så började han nästa av misstag att börja jobba med vin.
– Det är ju faktiskt lite komiskt nu när man ser tillbaka på det att en kille som har sin bakgrund i vin arbetar hos en av de mest berömda vinhandlarna men jobbar uteslutande med sprit, skrattar Doug.

Milroys of Soho
I tjugoårsåldern så såg Doug en jobbannons från en butik i Soho att de sökte någon som kunde både vin och sprit. Tjänsten var hos ett litet familjeföretag i Londons West End och det skulle visa sig vara hos Milroys of Soho.
– När jag började jobba hos Milroys på tidigt nittiotal så var de redan då berömda för sitt stora utbud av whisky även om hälften av sortimentet bestod av vin, berättar Doug.

Ägaren, John Milroy, hade en bakgrund från främst vinvärlden och från början var det en renodlad vinbutik med ytterst få flaskor whisky. Det var hans bror, Wallace Milroy, som efter att han kom hem till England efter att ha jobbat i flera år som guld- och diamanthandlare i Sydafrika började bygga upp whiskysortimentet i butiken.
– De hade som mest två butiker i Soho, men Wallace lämnade företaget för att koncentrera sig på att skriva om whisky istället. Han författade en av de första riktiga fickguiderna i ämnet, nämligen ’The Malt Whisky Almenack’, berättar Doug. Det var i samband med det som jag började på Milroys.

För att få tag på riktigt bra single malt whisky så bearbetade de de stora leverantörerna som för exempel United Distillers, dagens Diageo.
– Vi gjorde klart för United Distillers att om de ville att Milroy´s skulle sälja deras blends så måste de också leverera sina single malt buteljeringar, berättar Doug. Detta gjorde att Milroy’s hade ett utbud av Single Malts Whisky som ingen annan i London.

Doug jobbade hos Milroys i över tio år och när han slutade hade han klättrat till att bli General Manager för hela företaget.

Berry Bros & Rudd
År 2001 blev han kontaktad av Berry Bros & Rudd som undrade om han var intresserade av att ta över rodret för deras whiskysortiment. De ville dels utöka sitt utbud, men också skapa en tydligare bild av vad Berry Spirits var.
– Vi satte igång med att bygga upp utbudet av whisky i butiken på 3 St. James´s Street, men samtidigt upptäckte jag att de hade ju fantastiska fat av whisky som skulle ingå i deras blend Cutty Sark. Dessa fat tyckte jag var för bra för att blandas bort, så jag ’stal’ några och buteljerade dessa under etiketten ’Berry´s Bros & Rudd Selection’, berättar han.

Succén var ett faktum och försäljningen gjorde att Doug fick mer pengar att handla fat för. Han gav sig ut och köpte en mängd fat som de buteljerade som Single Casks.

”Jag stal några fat och buteljerade dessa under Berry´s egna etikett. Ett bra val skulle det visa sig…”

Idag så köper de in både vällagrade fat med ålderstigen whisky så väl som fat med new make, d.v.s. råsprit.
– Jag måste hela tiden tänka både långsiktigt såväl som kortsiktigt, berättar Doug. Vi måste ju kunna buteljera äldre kvalitetswhisky nu, men vi vill också ha en bra stomme att stå på. Det är lite som att ha en trädgård, förklarar han. Man vill hela tiden ha något att skörda, exakt så är det att handla med whisky också.

Totalt så jobbar mer än 400 personer på Berry Bros & Rudd och av dessa så är det tio personer som ingår i Dougs team. Men så som vinvärlden är med olika kvalitet på olika årgångar så är det spritdelen av företaget som är och alltid har varit den stabila delen som inneburit stadiga inkomster för företaget.

Cutty Sark säljs
2010 så togs ett beslut att varumärket ’Cutty Sark’ skulle säljas till Edrington. En del av affären var att Berry Bros & Rudd skulle få tillgång till varumärket ’The Glenrothes’. Destilleriet skulle fortsättas att ägas av Edrington, men rätten att handla med namnet tillföll Berry Bros & Rudd.
– Vid tidpunkten så var det rätt beslut att ta, då vi fick väldigt mycket pengar för varumärket, berättar Doug. Cutty Sark var omåttligt populär i USA, men då vi var familjeägt så kunde vi inte kämpa och hålla kvar vår marknadsandel efter att Chivas och Johnny Walker började med sina enorma marknadsföringskampanjer. Vi hade helt enkelt inte råd att hålla oss kvar, så vi beslutade oss att sälja varumärket 2010.

”Vi kunde inte kämpa om marknadsandelarna, så vi valde att sälja. Men vi fick väldigt bra betalt!”

De ägnade de kommande fem åren åt att bygga upp Glenrothes och ironiskt nog så sålde de tillbaka även det varumärket till Edrington 2015.
– Dessa försäljningar har gjort det möjligt för oss att fokusera på vårt eget varumärke, det vill säga familjens namn, vilket vi aldrig kommer att sälja, säger Doug.

The Classic Range
När de ägde The Glenrothes varumärket så gav de ut en buteljering de kallade ”The Glenrothes Reserve”. En Single Malt Whisky som låg i 400 till 500 kronors segmentet. Efter försäljningen av varumärket så stod de helt utan någon produkt att erbjuda i just detta segment.
– Vi valde då att fram fyra olika produkter som vi kallar ”The Classic Range”, berättar Doug. Vi ville att dessa skulle reflektera de olika smakerna av Skottland. Den första batchen innehöll därför en Peated Cask, en Islay, en Sherry och en Speyside. Alla är buteljerad vid på 44,2%.

Hotaling & Co
Berry Bros & Rudd är idag engagerade i endast ett destilleri, och det är Hotaling Distillery i USA. Hotaling var spritdelen av Anchor Brewing som Berry Bros & Rudd ägde till 40%.
– Vi valde att sälja öldelen och fokuserade på destilleringen istället, berättar Doug. Men vi har en hel del jobb framför oss med renoveringar och lite annat. Vi kommer att dels ta fram nya produkter, men också arbeta med de som Anchor har utvecklat genom åren såsom Old Potrero och Junipero Gin.

”De är ju också ett familjeföretag så vi tänker till stora delar lika.”

Daftmill Distillery
Daftmill Distillery är ett litet familjeägt destilleri som är beläget i Lowland, norr om Edinburgh. Det drivs av bröderna Cuthbert och de är helt självförsörjande när det kommer till råvarorna. Det Daftmill har gjort är något unikt i whiskyvärlden. De har nämligen producerat whisky i mer än tolv år men aldrig buteljerat eller sålt något.

Därför slog nyheten ned som en bomb i whiskykretsar våren 2018 då det presenterades att Daftmill äntligen skulle släppa sin första buteljering och att de hade ingått ett partnerskap med Berry Bros & Rudd.
– Att just vi började samarbetet med Daftmill var egentligen mer tur än något annat. En kollega till mig, Jonny McMillan, bor alldeles i närheten av gården där destilleriet ligger, berättar Doug. Och faktum är att Johnny har hjälpt till en del i destilleriet. Daftmill hade ju ingen plan på hur de skulle få ut sin whisky på marknaden utan de ville egentligen bara producera whisky.

Doug reste upp till destilleriet och provade en del av de redan lagrade faten och efter det så beslutade de sig för att hjälpa Daftmill att komma ut på marknaden.
– Vi letar ju alltid efter nya samarbetspartners så det passade oss perfekt att börja samarbeta med destilleriet och bröderna Cuthbert. Vi passar väldigt bra ihop, Daftmill och Berry Bros & Rudd. De, liksom oss, är ju ett familjeföretag så vi tänker till stora delar lika, säger Doug.

The Blue Hanger
En annan produkt som Doug är djupt involverad i är buteljeringen de kallar ”Blue Hanger”. Detta är en blended malt, dv.s en blend som bara innehåller single malt whisky.

Blue Hanger är en också en batch whisky, berättar Doug. Den blandar vi till när den förra batchen är på väg ta slut. Just finns batch 11 tillänglig att köpa, så vi har inte börjat med batch 12 ännu, men vi ser att det snart är dags då lagren börjar ta slut. För batch 12 så kommer jag nog att använda mig av lite äldre fat än tidigare.

Kungliga Hovleverantörer
Berry Bros & Rudd innehar också dubbla Royal Warrent´s. De är Kungliga Hovleverantörer till både
Drottning Elisabeths såväl som Prins Charles hov. De har speciella vinkällare som är avsedda enbart för de kungliga vinerna, The Royal Cellars. Simon Berry, som gick i pension förra året, sitter kvar som Ordförande för den grupp som administrerar dessa källare.
– Detta betyder att om till exempel President Macron skulle besöka Drottningen för en middag så tar Simon och hans team reda på vad Presidenten gillar för vin och levererar något liknande som faller honom i smaken, berättar Doug.

Den första av de två ’Royal Warrents’ fick Berry Bros & Rudd redan 1902. Det var då Kung Edward VIII som satt på tronen. Men faktum är att i arkivet på 3 St James Street så kan man se att de har levererat vin och sprit till det brittiska kungahuset ända sedan George III hade makten år 1760.
– Kung George var lite av en ’Good time boy’ skrattar Doug. Det var efter att vi började leverera till kungahuset som House of Hannover döptes om i folkmun till House of Hangover.

När vi pratade med Doug så undrade vi om vi kommer att få se några nyheter i framtiden från Berry, Bros & Rudd.
– Jag håller just nu på med att blanda fram batch två av The Classic Range så mitt arbetsbord är fullkomligt översvämmat med fatprover, skrattar Doug, så ni kan förvänta er en hel del från oss i framtiden, avslutar han.