När man närmar sig cigarrens värld så kan det nästan kännas oöverskådligt. Man mötts av en massa termer och förkortningar. Men om man ska mejsla ner allt till det enklaste av begrepp så är en cigarr ett tobaksblad lindat runt en tobaksbladsfyllning.
Den är större än en cigarett, och tar längre tid att röka. Den anses av ’kännare’ vara det finaste sättet att njuta av tobak.
Cigarrer finns i en mängd olika former och storlekar. Även alla olika storlekar heter olika. De minsta på ca 8,9 cm kallas Half Corona och de längsta på drygt 19 cm kallas Double Corona. Storlekarna mellan dessa kallas Tres Petit Corona, Petit Corona Corona, Corona Grande och Lonsdale.
Ofta hittar man stämplade initialer på botten eller sidan av en låda med cigarrer. Dessa hänvisar till tobaksbladets färg: C C C är Claro – ljus ; C C betyder Colorado-Claro – medium; C betyder Colorado – mörkt; och C M står för Colorado-Maduro – mycket mörkt. Det mörkare bladet på en cigarr är i allmänhet starkare tobak.
Historia
De tidigaste cigarrerna var förmodligen de som rullades av urinvånarna på Kuba. Columbus stötte på dessa råa cigarrer, och efterföljande spanska och portugisiska expeditioner till den Nya Världen tog cigarrer till Europa. Många sjömän rökte cigarr och tog med sig vanan till hamnstäder, men det tog tid innan det fick någon egentlig spridning. Det var inte förens vid 1700-talet som det började bli populärt.
Vid den här tiden så fanns cigarrfabrikerna främst i Spanien, men under 1780-talet grundades fabriker i Frankrike och Tyskland. Engelska officerare som slogs i Spanien under Napoleonkrigen tog cigarrer med sig hem till England, där de blev en status symbol i de övre klasserna.
Cigarrer var dyra, särskilt på grund av höga importtullar på dem, och i slutet av 1800-talet hade de blivit rena sinnebilden av lyx. Att röka cigarr var bara för män (även att röka i närheten av en kvinna uppfattades vulgärt), och speciella rökklubbar grundades där männen kunde njuta av sina cigarrer.
Kända rökare
Under 1900-talet så var det väldigt många kända personer som rökte cigarr, från presidenter till gangstrar till underhållare. Winston Churchill, Calvin Coolidge, Al Capone och Groucho Marx, för att nämna några, var alla galna i cigarrer. Efter andra världskriget blev cigarren alltmer förknippat med äldre herrar. Från att nyss ha varit det hippaste som fanns så hade den nu blivit passé. Denna uppfattning har ändrats en del men fortfarande om man tänker på en cigarrökare så tänker man väl främst på en äldre man.
”Smoking Cigars is like falling in love. First, you are attracted by its shape; you stay for its flavor, and you must always remember never, never to let the flame go out!” – Churchill
Cigarrer från hela världen
Även om just Kuba är fortfarande starkt förknippat med cigarrer så tillverkas de över hela världen. Så tidigt som 1610 odlades cigarrtobak i Massachusetts. Andra tidiga områden för tobaksodling var Filippinerna, Java, Ceylon (Sri Lanka) och Ryssland.
Råmaterial
Cigarrens råmaterial är bladet från tobaksplantan (Nicotiana tabacum). Tobaksplantan växer i många klimat, men den finaste cigarrtobaken är odlad i Kuba, Jamaica och Dominikanska Republiken.
En cigarr består av tre beståndsdelar:
Inlaga
Detta är cigarrens kärna och består av flera olika tobaksblad. Det här man bestämmer styrkan och mycket av smaken kommer ifrån.
Omblad
Inlagan rullas in i ombladet och tillsammans kallas dessa för vickel. Dessa läggs i en form som försiktigt pressas till den form man vill ha.
Täckblad
Vickeln rullas sedan in i täckbladet. Det är ett stort blad med fin struktur.
Vissa cigarrer är gjorda med bladen från samma region, andra kan vara insvept i ett högkvalitativt blad, från Kuba till exempel, men fyllda med sämre tobaksblad från en annan region.
De flesta maskingjorda cigarrer använder homogeniserade tobaksblad (HTB) för bindemedel, och ofta även för omslaget. HTB är tillverkat av tobaksbladskrap som pulveriseras, blandas med vegetabiliskt gummi och rullas i ark. HTB är starkare och mer enhetlig än hela tobaksblad. Just att det är ark gör att det är även lämpligare för användning i cigarrmaskiner. När HTB används för omslaget, kan tillverkaren även smaksätta det.
Odling av tobak
Tobaksplantor utsädes inomhus och planteras på fälten efter ungefär åtta veckor. Plantorna beskärs noggrant så att bladen växer till den nödvändiga storleken. Växter som producerar de yttre omslagen av cigarrer hålls vanligen täckta med tyg för att skydda dem mot solen.
Efter skörd måste tobaksbladet torkas för att utveckla sin karaktäristiska arom. När bladen har gått från ljusgröna och flexibla till att bli bruna eller gulaktiga blad är torkningen klar. Kemiskt sett bryts den naturligt förekommande klorofyllen i bladet gradvis ner och ersätts av karoten.
Efter att bladen har torkats sorteras de efter färg och storlek. Små och trasiga blad används till inlaga, större blad för ombladet och de riktigt stora och fina bladen, vanligtvis odlade i skugga eller under tyg, sätts åt sidan för omslaget. Bladen binds i buntar som sedan lagras i tunnor. Lagringstiden varierar från ett halvår ända upp till fem år.
Det som händer under lagringen är att bladen fermenteras. Under fermenteringen utvecklas bladets doft och smak.
Handrullning
Fina cigarrer rullas ofta för hand och det är ett riktigt hantverk. Det kan ta ett år för en handrullare att bli skicklig. Inlagan måste packas jämnt för att cigarren ska brinna smidigt och omslaget ska lindas i en jämn spiral runt cigarren. Handrullarna arbetar oftast i små fabriker. Varje arbetare sitter vid ett litet bord med en bricka med sorterade tobaksblad på den och utrymme för att rulla ut cigarren.
Först väljer de två till sex blad till inlagan. Dessa placeras ovanpå varandra och rullas ihop. Sedan placerar de denna rulle på ombladet och rullar ombladet cylindriskt runt inlagan. De ofärdiga cigarrerna placeras i en form i vänta på omslagsbladet.
Att applicera själva omslaget är det svåraste momentet med att rulla en cigarr. Arbetaren tar den delvis färdiga cigarren ur formen och placerar den på omslagsbladet. Med en speciell rundad kniv som kallas en ’chaveta’ trimmer arbetaren inlagan. Sedan rullar arbetaren omslaget runt vickeln tre och en halv gånger och säkrar det i slutet med en vegetabilisk pasta. På cigarrens ände så fäster de en liten cirkelformad hätta. Och med det så är cigarren färdig.
Maskinrullning
Majoriteten av cigarrer idag görs dock av en maskin. Det är både billigare så väl som snabbare. Många kännare anser dock att man märker om en cigarr är hand- eller maskingjord på själva draget i cigarren.