Frank McHardy – 57 år i whiskyns tjänst!

När man pratar om whiskypersonligheter så nämns ofta ordet legend, och ingen i denna bransch har nog förtjänat det epitetet mer än Frank McHardy. I över 57 år så har han jobbat med whisky på fem olika destillerier i två olika länder

För många så är hans namn naturligtvis nära förknippat med Springbank, och det är inte så konstigt. Under nästan 20 års tid så jobbade han som Distillery Manager på destilleriet i Campbeltown och samtidigt så spred han gospeln om dessa whisky över hela världen.

Idag har han jobbat och verkat i Campbeltown i över 25 år, men ursprungligen kommer han från Fife i östra Skottland. Hans familj, liksom han själv i vuxen ålder, flyttade väldigt ofta men runt 1960 så slog de sig ned i Invergordon.

Vi tänkte berätta Franks resa inom whisky och då börjar vi 1963 vid graindestilleriet Invergordon. Det var här som Frank gjorde sin första arbetsdag i en bransch som skulle forma resten av hans liv.
– Om vi ska vara riktigt ärliga, så den främsta anledningen till att jag fick jobbet berodde nog på att min far var destilleriets personalchef, skrattar Frank när vi talas vid över telefon.

Vid denna tidpunkt så var det inte en karriär inom whisky som Frank hade i tankarna utan istället var det ett sätt att få lite pengar på fickan så han kunde besöka pubar och träffa tjejer på helgerna.

Från Invergordon till Tamnavulin

Men även om det inte handlade om passion för hantverket så blev han kvar på Invergordon i tre år och under den tiden på destilleriet så byggde de ett litet maltdestilleri på platsen också
– Ben Wyvis, men vi återkommer till det destilleriet lite senare.

Efter tre år så bytte Frank destilleri och började jobba på Tamnavulin i Speyside istället.
– Tamnavulin ägdes ju på den här tiden av Invergordon så det var lätt att byta destilleri, berättar Frank. Och när jag kom dit 1966, samma år som England vann VM för övrigt, flikar han in, så var destilleriet bara ett år gammalt – det var ju praktiskt taget nytt, utbrister han.

En ung Frank McHardy
fyller fat på Tamnavulin 1968.

Mot Islay och Bruichladdich

Det var på Tamnavulin som Frank verkligen blev att älska konsten att destillera sprit och lagra den till maltwhisky.
– Det som var speciellt på detta destilleri var att alla som jobbade där fick göra alla arbetsuppgifter som ingick i att tillverka whisky och det gjorde att jag verkligen förstod helheten av produktionen, säger Frank. Nu lämpade det sig så att Invergordon även ägde Bruichladdich på Islay och när jag såg en jobbannons om att de sökte en ’Working brewer’ så sökte jag tjänsten och fick den. 1973 flyttade jag och min nyblivna fru till Islay.
Springbank – första gången.

”Det som var speciellt med Tamnavulin var att alla som jobbade där jobbade också med allt”

En ’working brewer’ kan man säga är lite som en platschef men som inte enbart säger till alla vad de ska göra utan även är med och gör jobbet tillsammans med resten av arbetarna. Den i sin tur rapporterar direkt till destilleriets manager.
– Jag gillade Islay då, det var lugnt och tyst. Man får ju komma ihåg att detta var innan det fanns en festival på ön och innan det kom busslaster med galna svenskar, skrattar Frank. Om något så var det kanske för lugnt för redan 1977 så sökte jag nästa tjänst – Springbank i Campbeltown sökte en Distillery Manager.

Frank sökte och fick tjänsten på Springbank men han kom i dit i en lite annorlunda tid för destilleriet.
– I slutet av 70-talet och egentligen genom hela 80-talet så var det stiltje inom branschen. Destilleriet producerade knappt någon sprit alls men vi fortsatte att buteljera, både Springbank whisky och självklart också Cadenhead´s fat, berättar Frank.

Att branschen gick dåligt kunde ju härledas tillbaka till den överproduktion som skedde under 60 och 70-talet. Det som inträffade har senare fått namnet ’The Whisky Loch’ och det var i samband med detta som flera destillerier stängde under 80-talet. Destillerier såsom Brora, Port Ellen, Convalmore mf.l
– Förhoppningsvis så kommer vi inte hamna i samma situation igen och jag kan med säkerhet säga att Springbank inte kommer göra det, slår Frank fast. De producerar nästan för lite istället då allt som buteljeras säljs i ett svep.

Mot nya mål – Irland

Efter nästan tio år i Campbeltown och hos Springbank så styrde Frank kosan mot Irland och började jobba som Head Distiller på Bushmills.
– Som man kanske märker så gillar jag att flyta till nya ställe och prova nya saker. Men den egentliga orsaken till att jag sökte jobbet var för att lära mig mer om whiskyindustrin som helhet, och om man tror det så tror man på allt, skrattar Frank. Det handlade delvis också om att lönen var betydligt högre.

Bushmills var det största destilleriet som Frank hade jobbat på med en årsproduktion på 3,2 miljoner liter alkohol – Springbank producerade bara 750.000 liter, om allt fungerade som det skulle.
– På Bushmills var jag ansvarig för allt som rörde produktionen inklusive fathanteringen. Det var första gången jag var direkt ansvarig för fatinköp och att de höll den absolut högsta kvaliteten, berättar Frank. Det var en fantastiskt lärande upplevelse att planera in fatens resa 10 – 12 år i framtiden, man märker hur otroligt viktigt det är att välja rätt fat för rätt produkt.

Tillbaka till Campbeltown

En dag 1996 så ringde styrelseordförande för Springbank Hedley G. Wright och frågade Frank om han kände någon som kunde börja som Distillery Manager på Springbank.
– Jag meddelade honom att jag tyvärr inte visste någon på rak arm och att jag själv funderade på att sluta inom whiskybranschen. Det var nämligen så att min fru hade långt gångna planer på att vi skulle starta ett bed-and-breakfast istället, flinar Frank.

”Springbank är ju ett unikt destilleri på det sättet att de gör allt själva.”

Men Mr Wright lyckades övertala både Frank och hans fru att återvända till Campbeltown och Springbank vilket de gjorde samma år.
– Springbank är ju ett unikt destilleri på det sättet att de gör allt själva. Från att köpa in kornet till mältning, destillering, lagring, buteljering samt försäljning. När man jobbar på Springbank så får man verkligen vara med i alla steg som finns för att skapa och sälja whisky, och det var en extremt kul period, säger Frank stolt.

I denna tjänst så ingick det också en hel del PR-jobb för Springbank vilket innebar massor av resor och provningar runt om i världen.
– Det var ju också fantastiskt att få resa så mycket runt om i världen och prata samt dricka whisky, säger Frank.

Glengyle Distillery

Glengyle Distillery
Lite avskilt på en bakgatan i Campbeltown är Mitchell´s Glengyle Distillery beläget.

Det som Frank är mest stolt över i sin karriär är att han fick förtroendet av Mr Wright att renovera The Glengyle Distillery.
– Glengyle Distillery hade tidigare ägts av familjen Mitchells men blivit sålt för fem-sex generationer sedan. År 2000 så fick de möjligheten att köpa tillbaka marken som det gamla destilleriet stod på och de tvekade inte en sekund, berättar Frank.

Frank och Hedley Wright var ute och gick i Campbeltown när de passerade de gamla nedgångna husen som en gång hade varit Glengyle Distillery.
– Hedley påpekade att det var ju en sorgens historia att dessa byggnader bara fick stå och förfalla, berättar Frank. Sen frågade han mig om jag trodde att det skulle gå att renovera upp dem till ett fungerade destillerier igen. Självklart sade jag, det handlar bara om tid och pengar, men först måste man ju köpa marken. Hadley tittade då på mig med ett flin och sade: Vi äger redan marken och du har härmed fått uppdraget att återställa The Glengyle Distillery. Det var en av de bättre promenaderna jag har någonsin har tagit, skrattar Frank.

Kilkerran Single Malt
Whiskyn från Glengyle har fått namet Kilkerran Single Malt Whisky.

Att starta ett tredje destilleri i Cambeltown var ju naturligtvis en stor sak för hela staden för det gjorde att de nu fick titulera sig som en egen region.
– Jag jobbade med att återuppliva Glengyle i fyra år mellan 2000 och 2004. Vi designade destilleriet, köpte in material. Och för att sluta cirkel på något sätt så köpte vi de pannor som hade kokat sprit på Ben Wyis av Invergordon, min gamla arbetsgivare, skrattar Frank nöjt.

Frank McHardy gick, officiellt, i pension 2013 efter 50 år inom whisky. Men han har inte helt släppt Springbank eller whisky.
– Jag var ansvarig för Springbanks Whisky School fram till för något årsedan och jag ger fortfarande guidade turer runt Campbeltown och Springbank om någon är intresserade.

Han har även sitt eget företag idag där han är en flitigt anlitad konsult hos nya destillerier runt om i världen.
– Jag jobbar nära ett antal olika destillerier såsom West Cork Distilery på Irland och Dartmoor Distillery i England – faktum är att Dartmoor’s sprit har precis fyllt whisky, vilket är otroligt kul. Jag har även konsultat en del i Tel-Aviv åt ett nytt destiller, säger Frank.

Frank skålar med Malter Magasins läsare.
Frank på sin veranda med utsikt över Campbeltown.

Annars spenderas dagarna numer i trädgården med någon enstaka whiskytur runt Campbeltown med några tokiga whiskyfanatiker.
– Har ni vägarna förbi så tveka inte att fråga efter mig i Springbanks Visitor’s Center – vem vet, jag kanske kan möta upp för en promenad genom Campbeltown´s rika whiskyhistoria, avslutar han.

1 Trackback / Pingback

  1. Nummer 15 - Malter Magasin

Kommentarerna är stängda.