Boken Malt Whisky Yearbook känner nog de flesta till. Det är den enda årsboken som finns som avhandlar just ämnet whisky – men författaren är det färre som har koll på. Faktum är att det är många som höjer ett ögonbryn när de får reda på att han är från Sverige.
Ingvar Rönde bor i Malmö och har haft whisky som intresse ända sedan 80-talet. Han blev intresserad i drycken under en resa till Skottland med en nära vän och efter det så kan man säga att intresset övergick till en förälskelse.
Första whiskyn
Som för många andra så var hans första bekantskap med whisky en Johnnie Walker Red Label men han har stenkoll på när han provade sin första Single Malt.
– Jorå, jag minns exakt vilken som var min första Single Malt och även exakt när jag drack den, berättar Ingvar. Det var den andra vecka i juli 1980 och det var en Dufftown-Glenlivet. Jag och en kompis hade bestämt oss för att ta en paus från studierna och tog flyget över till London för att sedan ta The Flying Scotsman upp till Inverness. Där hyrde vi en bil och åkte The Whisky Trail.
Detta var ju långt innan whiskyturism hade blivit en egen gren inom whiskybranschen, men några destillerier erbjöd både rundturer och whiskyprovningar. Ingvar och hans vän besökte bland annat Glenfiddich, Glenlivet, Glenfarclas och Strathisla.
– Jag minns att jag tyckte att det var jäkligt spännande, inte bara det här med att prova whisky utan även destillerierna och Skottland som helhet. Detta var ju innan den boom som vi ser idag och de flesta hyllade blenden Chivas Regal som den bästa whiskyn. De som hade lite koll på single malt whisky hyllade istället Macallan till skyarna.
Idén till boken är sprungen från ett eget behov han hade där han ville ha en årsbok där han kunde gå tillbaka i historien.
– Under tio år så var jag delägare i butikskedjan Naturkompaniet men klev av 1997, berättar han. Efter det så jobbade jag ihop med en gammal vän med kampanjer för Svensk Turism dvs inom publishingyrket. Men jag kände att jag ville byta inriktning lite men samtidigt vara kvar i samma hjulspår så då kom jag på det här med att kombinera min hobby med mitt yrke.
– Tidigt 2004 så hade jag haft whisky som intressen i över tjugo år och funderade lite hur man hittar information om vad som händer till daglig dags inom branschen, berättar Ingvar. Visst, det fanns ju böcker men många var inte särskilt uppdaterade med den senaste informationen. Och när man tittade på internet så fanns det mycket information men det fanns lika mycket som talade emot det. Det var svårt att veta vem man kunde lita på.
Då han hade jobbat en del med publishing så hade han sett att det fanns ju årsböcker om precis allting: vapen, hundar – rubbet, men inget om whisky. Hans idé var då att han skulle skriva en årsbok om whisky – all whisky.
– Jag insåg ganska snart att det skulle bli ett för stort projekt att hålla boken uppdaterad varje år så istället begränsade jag mig till Malt Whisky, berättar han. Jag anade att boken måste nog vara på engelska men om den funkade bra så fanns en idé om att översätta den till svenska, franska, tyska osv.
Han började fundera på boken under 2004 och satte igång med researcharbetet.
– Jag gjorde jättemycket research där jag ägnade mer än ett år åt att bara plöja all litteratur, allt på nätet, men jag insåg snart att jag själv ska inte stå för hela boken.
Han beslutade att dela upp boken i flera olika delar. En del är artiklar av kända författare, en del är destilleriporträtten sedan så är det statistik, oberoende buteljerare m.m
– Det måste finnas en start på boken, säger Ingvar, och den är de där första artiklarna i boken och formatet har ju hållt nu i femton år.
Att ha med kända författare var även en viktig del i det där första numret.
– I den första upplaga så var det extra viktigt att ha med kända namn då ingen visste vem jag var. Och jag hade tur där genom att jag kände till en man som heter Ulf Buxrud som bodde i samma stad som jag, nämligen Malmö. Runt 2002 så hade han också haft en makalös whiskyprovning i London i samband med sin 60 årsdag.
Ingvar ringde Ulf och presenterade sig och frågade om de kunde ta en lunch så han kunde berätta om sin idé.
– Under lunchen så diskuterade vi om idén och han frågade om han kunde hjälpa till på något sätt. Och jag måste säga att han var fantastiskt generös med sina kontakter. Han kopplade bland annat ihop mig med Michael Jackson, Charles MacLean och Helen Arthur som sedan alla bidrog med artiklar till den första utgåvan. Han skrev några rader om att jag var en nyvunnen vän och att jag arbetade med den här boken, berättar Ingvar.
I den första upplagan så fick skribenterna fria tyglar att skriva om vad de ville och i vissa fall så resulterade det i lite väl självförhärligande artiklar.
– Jag var ju otroligt tacksam att dessa personer överhuvudtaget ville vara med i boken så jag tänkte inte så mycket kring tema på den tiden, berättar han. Men sedan utgåvan 2007 så styr jag upp arbetet med en röd tråd.
”Ulf Buxrud var väldigt generös med sina kontakter. Han kopplade ihop mig med Michael Jackson, Charles MacLean och Helen Arthur ”
Idag så delar Ingvar ut uppdrag åt de som ska skriva i boken.
– Till exempel så vet jag att Iain Wisniewski är bra på att skriva om den vetenskapliga sidan om whisky så jag ger ju inte honom i uppdrag att skriva om marknadsföring av whisky i Taiwan – vilket han inte vet ett smack om, skrattar Ingvar.
2005 så kom den första upplagan av boken ut – ’Malt Whisky Yearbook 2006’.
– Jag började hejvilt med att trycka upp 10.000 exemplar, skrattar han. Jag trodde verkligen på boken men jag sålde endast 3.000 böcker. Så då satt jag där med en pall med osålda böcker. Det är lite så som jag är som person, jag går all-in i projekt. Men jag kom till insikt att idén var det nog inte fel på, men det var dumt att satsa så stort från början.
Nya infallsvinklar
Den mest arbetsamma delen i boken är destilleriporträtten. I Malt Whisky Yearbook så har de flesta destillerier ett porträtt där historia, buteljeringar samt nyheter presenteras. Men i vissa fall så har det inte hänt något nytt på ett helt år och det är en utmaning för Ingvar.
– Jag kan ju inte repetera samma text år från år så jag måste ju hitta nya infallsvinklar. Kanske finns det en blend som destilleriets whisky är med i. Andra destillerier finns det ju hur mycket som helst att skriva om, förklarar Ingvar.
Det redaktionella året
Malt Whisky Yearbook kommer ut den första oktober varje år och lanseras i samband med The Whisky Show i London. Ingvar arbetar sedan under en hektisk månad med att sälja den så mycket han kan. Han driver även förlaget själv så jobbet med att återkoppla till gamla kunder och att jaga rätt på nya gör han själv. Sedan i november – december så börjar arbetet med nästa bok.
– Jag gör research från december till början på maj där fokus ligger på att kontakta alla de cirka 590 maltdestillerier runt om i världen och ta reda på vad som har hänt sedan sist, säger Ingvar.
”Fokus ligger på att kontakta alla de cirka 590 maltdestillerierna runt om i världen för att uppdatera mig om vad som hänt under året ”
I maj börjar han skriva på den nya utgåvan och det arbetet fortgår fram tills att tryckpressen kör igång.
– De tryckerier som jag anlitar hatar mig, säger han skämtsamt. Jag måste ju kunna komma med material in i det sista. Och man kan ju inte stoppa en tryckning för då förlorar man bara en massa pengar, men vid något fall så har jag skickat in ändringar bara några få timmar innan tryckningen. Men då är det också något riktigt häftigt som bara måste med i boken.
Det värsta scenariot var för något år sedan då Diageo kontaktade Ingvar.
– Det vara bara några veckor efter att tryckningen hade skett så meddelade Diageo mig att Nick Morgan var tillgänglig för en intervju angående ett spännande projekt. Under samtalet med Nick så kommer det fram att de har beslutat att öppna Brora och Port Ellen igen, skrattar Ingvar. Dagen efter meddelade Iain MacLeod att de skulle öppna Rosebank. Det var det värsta minnet när det gäller missade nyheter i boken.
– Men jag jagar även nya destillerier, vilket inte är helt lätt. Och jag är den första att erkänna att även om boken innehåller 590 destillerier så är inte hela världens destillerier med, det finns en rad som jag har missat, klargör han.
Det finns en uppsjö av destillerier runt om i världen som startar utan buller och bång. De kör igång med sin produktion småskaligt och ibland så vet man inte att de finns förens man ser något som är buteljerat av dem. Men det är ju här som denna årsbok verkligen fyller sitt syfte. När man tittar tillbaka i den första utgåvan så kan man följa denna otroliga utveckling av destillerier över världen. Då, 2005, så var det blott två destillerier vardera i Tyskland och Frankrike. Idag finns det femtiofem i Tyskland och trettiofyra i Frankrike. USA är ju som alltid värst med sina 121 destillerier idag mot sex stycken 2006.
– Det har ju exploderat fullständigt men det är ju också en förutsättning att man ska kunna skriva en årsbok, just att det händer så jäkla mycket, säger Ingvar.
Blended Malts
En trend inom whisky som man kan se är på framfart är blended malts – en whisky som innehåller single malt från flera destillerier men ingen grainwhisky. Från Skottland så har ju Monkey Shoulder lanserats på stor front runt om i världen och är en favorit hos många bartender.
– I Sverige så är ju Selected Malts Zippin Whisky ett lysande exempel på en bra Blended Malt som verkligen är god, säger Ingvar. Det gäller dock att kommunicera till kunderna vad det är, och det är väl det som är svårt i många fall.
Whiskyminnen
De största upplevelserna på Ingvars whiskyresa är inte då han har fått smaka exklusiv whisky såsom Mortlach 75 år, utan de är upplevelserna och möten med människorna.
– De starkaste upplevelserna är ofta hämtade från lagerhus runt om i världen, berättar han. När man står tillsammans med den som har gjort denna fantastiska whisky och man får uppleva passionen och glädjen de har för sina produkter. Som då vi stod i lagerhuset på Amrut tillsammans med Aschok och han drog upp en dram som visade sig vara den då ej buteljerade Amrut Rye. Ett annat minne är från Kavalans lagerhus på våning fyra i en 42 graders värme som gjorde att man svettades så mycket att skjorta bliv förstörd men jag fick också prova deras äldsta whisky.
”En 12 årig Highland Park vid
Yesnabys klippor tillsammans med Martin Markvardsen och Gerry Tosh är ett av mina starkaste whiskyminnen”
Ingvars starkaste upplevelsen kommer dock inte från ett lagerhus med en superexklusiv whisky i glaset.
– Den starkaste upplevelsen som står längst upp på min lista är en 12 årig Highland Park vid Yesnabys klippor tillsammans med Martin Markvardsen och Gerry Tosh. Där och då upplevde man verkligen hela essensen om vad som är Orkney, avslutar Ingvar.
3 Trackbacks / Pingbacks
Kommentarerna är stängda.