Tevsjö Destilleri – Hantverk från Hälsingland!

Text: Henric Madsen
Foto: Henric Madsen

Ca en mil söderut från centrala Järvsö i Hälsingland hittar du Tevsjö destilleri. Det grundades 2012 av Jonas och Anna Larsson. Alldeles intill destilleriet ligger kvarnen ’Teve Kvarn’ och det är egentligen den som är orsaken till att det nu också finns ett destilleri här.

Anna Larsson är den 7:de generationen i hennes familj som driver kvarnen. Här tillverkas det mjöl och kross på samma traditionella vis som för 200 år sedan.
Att bygga ett destilleri var egentligen ett naturligt steg i utveckling av verksamheten. Anna och Jonas sysslade ju redan med spannmålshandel.

Den faktiska idén att börja destillera kom till dom när de var på semester 2009 i Grekland. Efter några glas vin så började de fantisera om framtiden. Anna hade flyttat hem till Järvsö några år tidigare och tagit över kvarnen efter sin mormor, och Jonas hade också återvänt och jobbade med skyltar och bildekorer. Ett arbete som dock innebar mycket resande fram och tillbaka till Stockholm. Jonas kände att han ville vara mer hemma och ur det föddes idén om ett eget destilleri.

Idén fick gro till sig under några år men under 2011 så började de på allvar att forska vilka möjligheter det fanns och under 2012 så började de bygga destilleriet. De första dropparna producerades den 12/12 2012 kl. 12.12.

Tanken att producera whisky fanns från början, men då det tar tid innan man får in pengar på whisky så var det naturligt att börja med vodka produktion. Ur det skulle de även kunna fortsätta med gin och en rad andra produkter.
– Skulle vi bara fokusera på whisky så skulle det ta ett tag innan man fick in några inkomster, så istället siktade vi brett.

Den första vodkan från Tevsjö Destilleri såldes på Systembolaget i Mars 2013.
Intresset för detta nya destilleri i Hälsingland var stort och det gjorde att under sommaren 2013 började de med lite visningar och i samband med det så byggde dom också en mindre restaurang.

Det visade sig att det var svårare än väntat att bygga upp ett varumärke, och de ville inte trycka ner massvis med pengar i marknadsföring, så de beslutade att det fick växa succesivt istället och då var restaurangen en räddning.
– Det som aldrig var med i tankarna från början, för vi skulle absolut inte ha en restaurang, drar idag in lika mycket som destilleriet, säger Jonas.

Idag har de visningar och mat ca tre kvällar i veckan, där det är mycket representation från lokala företag. De har öppet alla lördagar för mindre grupper, men annars är det bara att boka in en visning om man är ett större sällskap.

Licenstillverkning
Beslutet att börja licenstillverka var också en av anledningarna till företaget överlevde de där första åren.
Det finns många runt om i Sverige som har bra idéer och bra recept på nya drycker och smaker, men många saknar en produktionsanläggning, och det är där Tevsjö Destilleri har hittat en nisch. Just licenstillverkningen har verkligen exploderat det senaste året, menar Jonas.

I början så producerade de en vodka efter ett recept och skickade den färdiga spriten till beställaren, men idag kan Tevsjö ta hand om hela produktionskedjan. Från receptstadiet till destillering, buteljering och etikettering. Vissa skickar sina egna specialflaskor, till exempel ginen Ragnarök – skickar sina egna förtryckta flaskor.

Idag producerar destilleriet åtta sorters gin, en egen och resten på licens.
Ett exempel är Orbaden, en spaanläggning bara 1,5 mil från destilleriet, som har beställt en egen gin. Det unika med den var att Orbaden var själva ut i skogarna kring Järvsö och plockade de enbär och rönnbär som skulle ingå.

Lokala råvaror
Att lokala råvaror är viktigt för Jonas och Anna framgår med all tydlighet. Så långt det går så köper de in råvaror från de lokala producenterna. Blåbär och lingon kommer naturligtvis från skogarna kring destilleriet som en lokal bärplockare förser dom med. Ett par glada pensionärer plockar varje sommar pors som Jonas köper av dom. Då det inte handlar om några stora volymer på dessa spritsorter så går det att hålla det lokalt.

Honungen till en av deras storsäljare, punshen, kommer från en av de närmaste grannarna, och havtornen kommer från Järvsö.

Behöver de någon mer exotisk krydda som te.x kanel eller kardemumma så köper de det från Aftek, en kryddhandlare i Arbrå som ligger ca 2 mil från destilleriet.
– Oftast så är det inte billigare att handla av någon annan, och är det är ju bättre att det gynnar någon på orten, säger Jonas

Grundtanken är att det ska vara så lokalt som möjligt.

Även om mycket av det som dom producerar är ekologiskt så är det inte ett måste att allt ska var det. Och då de tar allt sitt spannmål från orten så är det betydligt renare än om dom skulle köpa in det från Europa.
– Det är inte bara de man sprider ut på åkrarna, det är det som eventuellt kommer uppifrån också som spelar in också. Och här i Järvsö så har vi inte direkt några stora problem med utsläpp, skrattar Jonas.

Bourbon från Hälsingland?
Bakgrunden till att de började med bourbon var att en lokal lantbrukare, Erik Bengtsberg i Järvsö, odlade fodermajs. Han valde majs istället för att köpa in sojaprodukter för att få ett bra proteinfoder till sina nötkreatur. Fodermajs ska ju egentligen inte mogna utan man hugger ned de nästan 2 meter höga stammarna med blad och allt för att sedan ensileras.

Men sommaren 2014 var rejält varm och majsen mognade, vilket gav Jonas en idé! – Vi ska göra bourbon! Han skickade ut sin syster och hennes pojkvän för att plocka majs i en vecka.
Av denna lokala skörd så fick dom ut ungefär hundra fat ’bourbon’, och de har redan sålt ca 80 fat. De har gjort ungefär som Mackmyra och BOX, dvs att dom säljer fatandelar.

Spriten fylldes på nya ekfat från Thorslundkagge, med två olika rostningsgrader att välja mellan. Dessa lagras sedan i ett whiskeymagasin beläget strax ovanför destilleriet. Magasinet saknar både issolering och värme så faten ligger i yttertemperatur, precis enligt amerikansk tradition.

Även om faten inte riktigt är tre år så har en kund redan tappat sitt fat på flaskor. Men denna produkt kan man ju varken kalla whisky eller bourbon. För att det ska få kallas whisky så ska den ju vara lagrad i minst tre år, men då den är gjord på majs så gäller andra regler, men den får heller inte kallas bourbon då den inte är gjord i Kentucky.

Detta projekt är också bakgrunden till att de nu kör igång med Single Malt produktion.
– Man vill ju gärna lagra Single Malt på exbourbonfat, och nu erbjuder vi de som buteljerar sitt bourbonfat att fylla det med råsprit som sedan blir single malt whisky, säger Jonas
Då har vi gjort hela processen. Vi har sålt ca 5 – 6 fat.

Själva vörten till single malten kommer från Helsinge Ångbryggeri där Peter Orest brygger den efter tycke och smak. De fraktar sedan vörten till Tevsjö och de destillerier den till Singel Malt whisky.

Unikt destilleri
Jonas och Anna har byggt ett smått unikt destilleri. De har en 920 liters pott still panna med tillhörande 4-plattors kolonn samt en 21-plattors kolonn för vodka produktion, allt tillverkat i koppar och rostfritt.
Vid vodkaproduktion används den höga 21-plattors kolonnpannan, när det är dags för bourbon samkörs pot still pannan och den lägre 4-plattors kolonnen och vid single malt så är det bara pot still pannan som går.

Det mesta av utrustningen kommer från det tyska företaget Carl som är ett av Europas främsta och äldsta bolag inom destillationsteknik.

Dom är ganska ensamma om att ha en sådan här småskalig produktion. I Sverige så är det bara Purity vodka i Ellinge och Gripsholm Destilleriet i Åkers Styckebruk, annars är det de stora producenterna som gäller.

På Tevsjö så kokar de ett low wine i pot still pannan som de sedan kör in i kolonnpannan. Sen stiger ångorna upp i toppen på kolonnpannan. Längst upp finns ett kylelement som kyler ner ångorna till vätska vilket i sin tur droppar ner på den översta kopparplattan som i sin tur har blivit uppvärmd av de varma ångorna. De avkylda dropparna kokar upp igen och så fortsätter processen tills alla 21 plattorna kokar.

Och då het ånga går uppåt hela tiden och vätskan rinner neråt så byggs det upp ett tryck, vilket gör att de tyngre ämnena sakta åker neråt och de lättare drar sig uppåt. Och på så vis kan man separera huvud och svans väldigt bra. I mitten ’hjärtat’ får man en hög koncentration av ren etanol, i huvudet får du lättare ämnen som metanol och i svans så är det ju en blandning med tunga estrar.

Tillslut blir trycket så högt att det som har lagt sig längst upp kommer att orka bryta igenom kylelement och sedan falla ned tillkylaren.

Om vi får ut ca 300 liter så går inte att det till vodka, utan max 200 liter blir ren vodka och det första och det sista av det som är bra går till gin eller aqua vit.

Då är dom säkra på att hjärtat är rent. En vodka ska ju vara så ren som möjligt, och ska ju smaka så lite som möjligt. Ska man istället ha i kummin, anis och fänkål för att göra en aqua vit så gör det inget om en del av huvud eller svans har åkt med.

Kretslopp
De vill ta vara på så mycket som möjligt, och när dom kokar vodka tar dom ju bort skalet på kornet. Detta i sin tur säljs till hönsägare som strö. Dranken, den urkokade mäsken, går till djurägare som foder. Den svåraste restprodukten att hitta en sekundär användning för är finkeln.

De har ett eget kraftverk som ligger i källaren av den närliggande kvarnen, men strömmen som produceras är inte i närheten av vad som behövs i själva produktionen. För detta använder de idag en ångpanna som drivs av villaolja, men denna håller de på att konvertera till rapsolja. Rapsolja i sin tur är spädd med alkohol, så tanken är nu att återanvända finkeln på detta sätt.

Kraftverket drivs av en bäck som ligger mellan kvarnen och destilleriet och strax innan turbinen så tar dom ut kylvattnet. Vattnet går igenom anläggningen och sen tillbaka för att blandas med kraftverksvattnet.
– Det är ju egentligen ett idiotiskt system, säger Jonas. Som mest så kör vi igenom 3000 liter vatten per timme och ut temperaturen på detta vatten är nästan 80 grader. Det är ju helt bortkastad energi så vi har köpt ett litet växthus på 450 kvm, skrattar Jonas

I växthuset så ska dom till en början odla tomater, gurka och sallad till den egna restaurangen, men i förlängningen så skulle dom också kunna sälja en del som ekologiska grönsaker.

Vattnet till produktionen kommer från en egen källa ovanför destilleriet. Rören ner från källan byggdes någon gång på 20-talet då förmodligen Jonas fru, Annas morfarsfar var en av de som finansierade projektet och detta gav dom då rätten att hämta vatten från källan i ’all tid och evighet’.

Destilleriet har sitt eget reningsverk där dom kontrollerar kvaliteten och skickar in prover en gång i kvartalet för att säkerhetsställa att vatten är tjänligt som livsmedel.

Restaurang
När man kommer upp på övergången på destillerier så finns det gått om plats för matgäster. Det är en unik restaurang på det sättet att man sitter mitt i destilleriet och äter. Pannorna sticker upp från produktionen en våning ner, och har du tur så kan du få bordet precis bredvid mäskkaren.

På sommaren så använder de den stora grusplanen utanför destilleriet som evenemangslokal med artister och uppträdande. Under 2017 så har både Mikael Rickfors och Sofia Karlsson, men mest drog humorgruppen ’Småstadsliv’, då var det så mycket som 600 personer på plats.

Hembränningsapparater
En annan sak som är lite udda är Jonas stora samling av hembränningsapparater.
– Vi ger 500kr i presentkort, om folk lämnar in sin apparat, skrattar Jonas. Tanken är att dessa ska i en egen lokal senare för att bli ett museum.

Om man vill så kan man boka in en konferens på destillerier där man faktisk får koka sin egen sprit i någon av pannorna. Då de har licens för att producera sprit så är detta helt lagligt och konferensdeltagarna får sedan beställa sin sprit på Systembolaget.

många produkter och flera på gång
Dom gör totalt 60 produkter idag, men nya idéer utvecklas ständigt. Under hösten har dom även haft en presshelg, där dom bjöd in folk att komma och pressa äpplen. De flesta tog tillbaka musten, men vissa lämnade också så dom fick ihop ett par hundra liter. Och denna äppelmust ligger på jäsning för att sedan bli en sorts calvados.

En bisyssla som har växt är att ta reda på batcher av dåligt öl och destillera om detta till vodka.
– Är det något som man kan misslyckas med så är det ju öl, säger Jonas. Den minsta lilla grej så är det inte drickbart som öl men istället för att slänga bort det så kokar vi ur det till vodka istället.

Ett sådant exempel är Brygghus 19 i Karlshamn. Brygghus 19 sätter ett bäst-före datum på sina öl och ibland händer det att några lådor blir kvar på lagret. Om bäst-före datumet är mindre än tre månader bort så väljer de att inte skicka den batchen till kunden utan skickar den nyare, färskare, batchen istället. Den öl som dom inte levererar till kunden skickaas då upp till Tevsjö och blir där destillerad och omgjord till ’Blekinge Aquavit’.

Expandering
Om dom fortsätter att växa i samma takt så behöves det inom två – tre år ny och större utrustning. Dom har tittat på en ny kolonnpanna som skulle klara av tio gånger så stor kapacitet som idag, med en höjd på 16 meter. En automatisk buteljeringsanläggning är redan inköpt, den är dock nedpackade just nu då utrymmet är begränsat.