Cirka en mil nordväst om Uppsala ligger en liten gård med adressen Ströby 13. Ströby var förr i tiden en grisfarm, men ägaren bytte inriktning och byggde om lokalerna på 70-talet till företagslokaler. Idag har gården blivit lite av ett centrum för småskaligdryckesproduktion med sina tre bryggerier och Uppsala destilleri!
Text: Henric Madsen
Foto: Henric Madsen
Uppsala Destilleri må vara ett av Sveriges minsta destillerier men det saknas varken glöd eller passion hos grundaren Magnus Johansson.
Magnus möter upp oss på gårdsplanen utanför destilleriet en blåsig och kall februaridag men väl i destilleriet är det full aktivitet med både pågående destillering och förberedelser inför den då stundande öl och whiskymässan i Uppsala.
Magnus resa började med att han och fem vänner hade en liten vinimportfirma, det var ju aldrig tal om att satsa på heltid med så många inblandade men det knallade på. Snart växte intresset och idén om att började producera eget vin ökad. Noviser som de var så tänkte de’- Hur svårt kan det vara!’. -Kan dom odla vin i Skåne så kan vi göra det i Uppsala!
Det gruppen av vänner inte hade tagit med i beräkningen var Uppsalas breddgrader och exakt hur stort projektet skulle bli.
En efter en backade vännerna ur projektet, men Magnus kunde inte släppa idén. Han hade länge haft en dröm om att tillverka en egen dryck och då var det whisky som låg närmast om hjärtat. Han tog beslutet och startade ett destilleri.
– Det fanns ju några alternativ, till exempel att börja brygga öl, men jag är nöjd med valet att starta ett litet destilleri, det är ju så fruktansvärt kul, utbrister Magnus! Jag kanske experimenterar lite för mycket men det är ju för att jag vill prova så mycket som möjligt, fortsätter han. Även om jag producerar en rad andra drycker så är dessa till för att understödja whiskyn.
Att driva ett eget destilleri är fruktansvärt kul! – Magnus Johansson
Förutom whisky så producerar Magnus också vodka, rom, absinth och gin.
– Absinthen är mest en rolig grej att tillverka, säger han. Den och vodkan finns på Systembolaget beställningssortiment, men både rommen och ginen finns på hyllrna runt Uppsala under det lokala sortimentet.
När Magnus startade destilleriet så var grundidén att han skulle produceras en så lokal whisky som möjligt, en riktig Uppsalawhisky.
– Idén från början var att allt skulle vara ’löjligt’-lokal, säger Magnus. Vi skulle mälta allt själva, men efter fyra veckors jobb så stod vi med bara femton kilo malt. Jag insåg väl då att detta tillvägagångssätt kanske inte var helt hållbart, fortsätter han.
Men slitet var inte helt i onödan. Han producerade råsprit till ett fat med Uppsalamalt, så när fatet fyller tre så har han gjort äkta Uppsalawhisky. Men det är som sagt ett enda fat.
I destilleriet så har Magnus både en enkelpanna, Pot Still, och en kolonnpanna, bägge är tillverkade i Portugal. Enkelpannan är lite annorlunda då den egentligen är tillverkad för ölbryggare och är försedd med ett vattenlås. Kolonnen används när Magnus ska destillera främst gin eller rom.
– Smakprofilen på vår råsprit som ska bli whisky satte vi ganska omgående efter att enkelpannan var igång, säger Magnus. Vi hade ju en bild klar för oss innan vi körde igång. Men när det kommer till vår rom så har arbetet varit mer komplicerat att hitta rätt recept som passade oss, fortsätter han.
Mäskningen har Magnus valt att leja ut till grannbryggeriet Jackdaw.
– Det är otroligt smidigt att Jackdaw sköter mäskningen och de där bryggarna är väldigt duktiga. De jäser mäsken exakt rätt så att jag kan bara börja destillera. Nackdelen är att det är dyrt att inte göra det själv så jag överväger att börja göra det själv igen, berättar Magnus
Ur enkelpannan så får han ca 40–50 liter sprit per destillering, vilket ger ungefär ett fat färdig råsprit som är klar för lagring.
Faten Magnus använder kommer främst från Thorslund Kagge i Sverige men också från Wilhem-Eder i Tyskland. Från Thorslund köper de främst bourbon och sherryfat och från Eder en blandning av andra fattyper.
– Jag köpte de första faten från en leverantör i Portugal, men de höll aldrig tätt, skrattar Magnus. De faten byggde jag faktiskt om till en diskbänk! Men man visste ju inte sånt i början, man tänkte ju att ek är ek, men nu har man ju lärt sig vilken kvalitet som behövs och då är det otroligt skönt att ha en tunnbindare så nära tillhands.
Att producera sprit medför vissa dofter, några fantastiska, vissa mindre angenäma
– En gång så hade jag fyllt en tank på 3,2 kubik med rommäsk, berättar Magnus. Jag slängde i lite jäst och åkte iväg för att pyssla med annat. Efter en stund ringde en bekant som hade gått förbi lokalen och meddelade att något måste ha gått fel för det luktade död utanför lokalen, skrattar Magnus.
Även om lokal är liten så får Magnus plats att både destillera, lagra och buteljera sina drycker. Han buteljerar allt själv för hand.
I dagsläget så han säljer han allt producerar via Systembolaget. Då han tillverkar så små upplagor så har han inte brytt sig om att vända sig till restauranger ännu.
– Det enda stora problemet och som också tog mest tid var att få alla tillstånd för att köra igång. Men det där beror mycket på vilken handläggare man får, säger Magnus. Efter 7 månader så bytte jag handläggare och då tog det bara någon vecka innan allt blev klart. Förutom det så har det hittills varit en väldigt rolig och spännande resa, avslutar Magnus.
