Om man pratar om absint så kommer diskussionen ganska snart att handla om Paris under 1800-talets senare del. Hur konstnärer och författare blev galna av ”den gröna fen”, som absint så många gånger har beskrivits som. Men Henrik Larsson som driver Valkyria Destilleri i Mockfjärd, Dalarna, har en helt annan syn på saken.
– Det där grundar sig i en rad missuppfattningar och rykten, säger Henrik. Visst, det finns ett nervgift, Thujone, i malört, som används som smaksättare i absint, men du måste dricka ett helt badkar för att känna någon effekt av det, fortsätter Henrik
Henrik Larsson var först ut i Sverige med att tillverka absint. Han och en kompis startade Sankt Annas bränneri i byn Stråssa under 2010.
Men historien börjar redan 2009. Henrik jobbade då som dörrlackerare på ett företag i Mockfjärd när han fick reda på att en bekant hade planer på att starta ett ölbryggeri.
Henrik trivdes på jobbet, men tankarna hade gått mot att starta någon sorts egen verksamhet. Traditionen att driva eget företag fanns i familjen då både Henriks pappa så väl som hans mamma driver egna företag. Hans pappa jobbade tidigare på den lokala sågen men sadlade om en dag till godistillverkare och driver idag Dalecarlia Chocolates. Så i Henriks bakgrund så fanns idén att bara för att man ha börjat på ett spår så betyder det inte att man inte kan välja en annan väg.
Pga. av olika anledningar så föll inte planerna ut för Henriks bekanta, och bryggeriplanerna lades i malpåse.
Då Henrik fick reda på detta så kontaktade han sin kompis och ställde en rak fråga: – Ska vi inte vara först i Sverige med att destillera absint? Skulle inte det vara jävligt häftigt? Göra något som ingen annan har gjort i det här landet någonsin!
Henrik, som har rest en hel del i världen, hade som vana att köpa med sig absint från sina resor, främst då för att det knappt gick att få tag på i Sverige vid den tiden, men också för att han gillade både smaken och myterna kring drycken.
Vännen höll med om att idén var riktigt bra. Planerna började sättas i verket och under hösten 2010 så forskade Henrik en del kring regelverk om destillering så väl som marknadsföring och om det överhuvudtaget var möjligt att börja tillverka absint i Sverige.
Planerna blev snabbt verklighet när vännen ringde Henrik och meddelande att de tillsammans skulle åka och titta på ett gammalt skolkök i Hagfors.
Idén med ett skolkök var ganska god då lokalen redan är livsmedelsklassad, men de upptäckte när de var på plats att lågstadieskolan som köket hade försett med mat var fortfarande igång. De insåg snabbt att stå i bespisningen och koka 68% sprit med skolbarn utanför dörren skulle ju aldrig fungerar.
En ”galet” bra idé
De satte sig ner och funderade på hur de skulle gå vidare i jakten på lokal.
Henrik som hade forskat en del kring marknadsföring inför detta projekt kom då på en brilliant idé!
– Det bästa vore om vi kunde köpa en byggnad som var så vulgär så tidningar vill skriva om projektet, och på så vis spara pengar på marknadsföringen, berättar Henrik. – Och jag visste att det gamla mentalsjukhuset i Säter var till försäljning.
– Det var en riktig cool byggnad, 5,500kvm under tak, 15hk mark, eget vattentorn och en brandbil med stege, det var så jäkla bra, skrattar Henrik
Utgångspriset var 1 miljon kronor och Henrik bokade direkt in ett möte med banken, men när han förklarade att pengarna skulle gå till ett slitet gammalt mentalsjukhus i vilket dom skulle koka absint i så sa banken nej. Det var upp till vännerna att skramla ihop pengarna själva.
– Jag sålde mina sportbilar, min tv och min lägenhet. Allt förutom tre tavlor och mina kläder. Vännen sålde bl.a. en strandvilla i Gävle, berättar Henrik.
När de hade fått ihop tillräckligt med pengar och var redo för att göra affär så visade det sig att mentalsjukhuset hade blivit sålt veckan innan.
Då stod dom där med en jäkla massa pengar, men ingenstans att bo, så de började leta efter andra nedlagda mentalsjukhus runt om i landet.
– Problemet var ju att de var otroligt gamla och slitna, och att få igenom livsmedelsklassningen skulle bli väldigt svårt, fortsätter Henrik
Tillsammans kom de fram till att en kyrka skulle nog också få ögonbryn att resas, så nu gav de sig runt i Sverige på jakt efter gamla kyrkor istället.
Efter att besökt en handfull så föll de för den gamla träkyrkan Sankta Anna i Stråssa utanför Lindesberg.
– Fördelen med kyrkan i Stråssa var att den inte var kulturmärkt, vilket i förlängningen betydde om vi skulle vilja bygga ut verksamheten så hade vi haft möjlighet att göra det. Men det som verkligen gjorde att vi valde just denna kyrka var att när vi var på visningen så hade någon klottrat ”Stråssa suger” på kyrkdörren! skrattar Henrik
Lindesberg kommun var verkligen hjälpsamma. Innan de kunde förvärva kyrkan så måste de ändra bygglovet från samlingslokal till industrifastighet, och i och med det så måste även kommunen ta in synpunkter från grannar m.m.
Detta var något som Lindesbergs kommun fixade på bara sju dagar. I mellandagarna dessutom! Så det nystartade företaget kände sig väldigt välkomna till kommunen!
Februari 2011 så köpte de kyrkan och i december samma år så hade de en färdig produkt på Systembolaget.
-Vi levde verkligen till 100% för företaget, berättar Henrik. – Vi bodde ju även tillsammans i kyrkan, Jag (Henrik) bodde i gamla receptionen på 6 kvm, och kompisen bodde i sakristian.
En anledning till att de valde att flytta in i kyrkan var på grund av stöldrisken.
– Även om vi hade larm så ligger Stråssa 20min från närmsta polis, så hade någon brutit sig in så hade dom kunnat länsat stället, och det hade ju inneburit konkurs för oss.
Resan börjar
– Vi laborerade med en rad olika grundrecept på absint, men upptäckte ganska snart att de var bra i smaken outspädda, men så fort man tillredde drinken, d.v.s. med en sockerbit och fyra delar vatten så blev de ganska blaskiga i smaken, berättar Henrik.
– Så vi adderade mycket mer kryddor än vad något recept beskrev. Vi tyckte att vi verkligen var något på spåren! fortsätter Henrik
I januari 2012 så skickade de in sin absint till en av världens största absint tävlingar, The Absint Masters i London, och där fick de en silvermedalj. Detta efter att varit på marknaden i bara tre månader!
-Då kände vi att vi verkligen vara på gång! utbrister Henrik
Dubbla guld!
2012 ägnades åt att förfina receptet och att korrigera färgen och i slutet på året skickade de in sin absint igen till tävlingen och denna gång så vann dom guld med två produkter, sin vanliga Absint och den då nya absinten Midvinterblot.
– Midvinterblot kom till för att vi hade funderingar kring hur vi skulle få fler svenskar att upptäcka absint. Så vi skapade en absint som vi marknadsförde som en julsnaps, berättar Henrik
De gjorde den enligt konstens alla regler för att behålla den som en riktig absint bl.a. så var den på 55%. De fick senare korrigera styrkan då responsen de fick från sina kunder var att den kanske var lite väl stark som snaps. Så de sänkte den till dagens 50%
Skilda vägar
Av flera olika anledningar så valde kompanjonen under 2015 att kliva av företaget. Henrik, som var fastbesluten på att fortsätta tillverka världens bästa absint, köpte då ut honom. Men att bo själv i kyrkan i Stråssa kändes inte lockande, så han flyttade destilleriet till sin hemort, Mockfjärd.
Lokal var det inget problem med att hitta då hans pappa har sedan tidigare en godisfabrik i postens gamla lokaler mitt i byn.
I och med flytten ändrades också namnet på företaget. De hade döpt sitt företag efter kyrkan i Stråssa, Sankt Annas Bränneri. Och att ge sig in på en internationell marknad med ett svårt svenskt ord var ju inte att tänka på så Henrik bytte namn på företaget till Valkyria Destilleri.
– Rik blir man kanske inte, men friheten ligger i att det faktiskt är riktigt kul att gå till jobbet. Visst, man jobbar väl mer än man ska, men man bestämmer mycket över sin egen tid. Och det är otroligt tillfredsställande att göra varje steg i processen. Från att planera till att destillera och tillslut tappa det på flaska. Jag gör allt annat däremellan också som att designa etiketten m.m.
– Det har hittills varit en jäkla rolig resa! avslutar Henrik.
